Finbesök

Alldeles nyss, när jag gick ut med Teodor på kvällsrundan mötte jag en salamander! Det var lite mörkt och jag såg inte så noga hur den lille krabaten såg ut men jag drog snabbt slutsatsen att det måste vara en förrymd eldbukssalamander jag stött på, alltså plockade jag upp den lilla varelsen och skyndade hem glad i hågen och varm i hjärtat.

När vi närmade oss hemmet och gatubelysningen tog jag en närmare titt och tyckte nog att huvudet var lite smalt, och ska eldbukarna verkligen ha vita prickar på sidorna?
Väl hemma fick det lilla groddjuret sitta i en skål med lite vatten medan jag googlade runt och letade bilder på min nyfunne vän.

Ganska snart kunde jag konstatera att det var en representant för större vattensalamander, triturus cristatus jag hade i min vattenskål och även om de inte är rödlistade längre var det bara att traska iväg och släppa iväg honom ( "Martin" hade jag redan hunnit döpa honom till i mitt huvud) där jag hittade honom.

Sov gott i vinter Martin, jag kommer att hålla utkik efter dig och dina släktingar i vår.

Bilden har jag lånat här

Aconitum Hemsleyanum

"Red wine" eller på svenska: Slingerstormhatt växer i min lilla täppa. Intill växer en "Roseum" också, men den valde att inte blomma i år..jag hoppas på nästa sommar.
Den är precis som vanlig Stormhatt giftig från rot till topp men ack så vacker, sirlig och kraftfull på samma gång.
Dessutom är den lämplig för pytteträdgårdar som min eftersom den, vilket namnet hintar om helst slingar sig uppåt och därmed lämnar ytan under fri för annat grönt och skönt.

Nu väntar jag på att fröna ska mogna ordentligt.

Höstvällar

...Ptja, de är inte så tokiga helt enkelt...